onsdag, december 11, 2019

come closer and show me a better time

jag har läst och läst och läst. jag har läst igenom den här bloggen säkert 100 gånger.
det är fascinerande att ha vuxit upp här. med bloggen. de första åren på decenniet är liksom sprängfyllda av minnen och tankar och jag lyckades hålla kvar allting här, så länge. det gör det lättare att minnas, när jag kan läsa om det. allting som hände. allting som hänt under de här nio åren sedan jag startade bloggen. det är lite konstigt kanske, att det har gått 10 år och jag är kvar här.

kanske hade jag kunnat hålla den vid liv. kanske. men antagligen inte. trots allt så är jag inte samma person som jag var när jag var 17, läser den här bloggen och konsumerar alla händelser som sött vin på en uteservering. men jag har alltid varit en nostalgiker. alltid velat minnas varenda sak jag varit med om, varje fylla, varje kyss och lektion och fika. alla kramar, tårar, danser och shots. jag vill minnas allting, det känns som om alla de här sakerna kommer att göra mig till en hel person, tillslut. om jag bara kan minnas allting.

därför älskar jag den här bloggen. att den fortfarande är kvar, att jag kan låta den vila här. att den får vara. det ryms så mycket mer på den här platsen än det kan göra i mitt huvud, mer än min hjärna klarar av. här kan jag läsa något krypterat och konstigt och ändå minnas att juste, jag var så olyckligt kär. det finns någonting otroligt i det. även om det fortfarande gör ont, jag vet bättre nu men är minst lika trasig. det blir inte lättare med åren man bara måste mer. måste orka. kan inte hitta på ursäkter.
jag önskar jag kunde vara fast i 2010 ändå.

inga mera måsten, bara vara ung.
det är så vackert.


onsdag, oktober 14, 2015

a dreamer, is still a dreamer; until you wake them up

~längtan~

jag låtsas att jag inte bryr mig
när du inte säger någonting
när tystnaden är ett moln, 
av sot och keramik. 

men hjärtat är skört och otåligt, 
det vill så gärna - så gärna 

älskling, jag har inte saknat dig, 
nästan tio dar. 
men hjärtat är svagt och trasigt
det knakar och går av

för att kyssa dig 
gör ont i mig, 
men hjärtat längtar och vill ha.






torsdag, september 17, 2015

From where I allready came

I detta nu har min älskade katt varit borta i en vecka.
Vilket kanske inte låter mycket, om man inte känner henne.
Men hon är lat, lite korkad & förvirrad & det gör mig så orolig.
Bara att jag befinner mig ca 8 mil hemifrån & inte kan göra någonting
känns så fruktansvärt dåligt.
För hon var min bebis & min alldeles egna & jag älskar henne så mycket.

Det är inte en bra tid i livet känner jag.




torsdag, augusti 20, 2015

For all the times I forgot my own name

Om folk hade missat det så har jag färgat mitt hår i en fantastisk färg.
Det skiftar mellan turkost och grönt & jag älskar det.
Kanske skulle jag blekt min utväxt innan, men jag tycker om det ändå.




onsdag, augusti 12, 2015

When I come running through the garden; see the sun set

Det är redan augusti & snart är det dags för mig att packa ihop & åka hela vägen till Växjö igen.
Är faktiskt både taggad & ledsen.
Ledsen för att jag inte hann spendera någon tid här hemma alls känns det som, men taggad
för jag ska vara fadder på insparken & det kommer bli så fint
& stökigt & bröligt, men det är sådant jag diggar.

I detta nu sitter jag med superblonderat hår som jag vill färga snart
& med en pojkvän bredvid som harklar sig & sådant.
Det är ett finfint liv idag känner jag.

måndag, juni 29, 2015

Är det försent att kriga kvart över fem?

HEJ BLOGG.
Idag sticker jag & syster till Göteborg för att jobba i ca en månad. Det är förbannat tråkigt faktiskt.
Ingen pojkvän på en månad, inga vänner, inget kattgos, inget dator.
Nej jag är så otaggad en kan bli.
Men alla säger "pengar ju", jo visst. Pengar ju.
Det är som att vissa människor kan vara hur olyckliga som helst bara för att tjäna ihop pengar.
Visst, jag bör sluta gnälla nu. Känner mig jobbig.

Här är lite sommar & en charmig bild på min syrra.








söndag, maj 31, 2015

We were born to lose

Maj har kommit & gått utan att jag märkt det
I en uppsatsdimma jag aldrig upplevt tidigare
utan fasta tider, skola eller tidiga mornar.
Det har varit både intressant & väldigt, väldigt jobbigt.
För jag är urkass på uppsatser & känner mig oduglig.
Men....
Det kanske har gått bra ändå?

Snart nalkas sommaren & vad är väl bättre än lite jävla sommar?
Så länge jag har tid för alla jag tycker om & att äta god mat!
Vill inget hellre än att bara grilla & ta det lugnt, även om allt jag gjort
under all uppsatsskrivning har varit att ta det lugnt
behöver jag ändå komma ifrån campus & hela den här bubblan.

Trodde dock aldrig jag skulle känna att jag kommer sakna campus,
men jag kommer ju det. Konstigt nog.

Målade även en hyllning till kroppen utanför normen nu när varmt väder nalkas.

Puss puss


lördag, maj 30, 2015

So fake your death


Älskar min ritplatta. Vet inte vad jag skulle göra utan den typ.
Det är så fantastiskt mysigt att bara låta kreativiteten flöda..
*dansar*





söndag, maj 10, 2015

Jag har ett gulnat fotografi

Söndagsångest.
För allt man inte gjort under veckan, som man borde ha gjort.
Typ skrivit på b-uppsatsen. Usch. Jag orkar verkligen inte just nu.
I veckan ska jag & John till Göteborg för att jobba för första gången,
är skitnervös. Tänk så tycker jag inte om det?
Då blir det ju bara ännu jobbigare att vara hemifrån.

Har i alla fall börjat få grepp om det här med ritplattan nu! Det är så kul :p
& i ugnen står en pulled pork & gosar till sig.
Så söndagen är inte helt fel.



Ett nästan självporträtt 

Älskar hur skisserna ser ut. Magiskt typ.

måndag, maj 04, 2015

Om du inte säger något, säger någonting



Du viskar: Det kommer inte göra ont.
Du känner ingenting.
I handen är det tomt, aldrig någonsin.
Det värker överallt. Det värker hela tin'.
Staden luktar svavel,
asfalt och bensin.
Du säger: Det kommer göra ont.
Och regnet slår sig ned,
dukar upp buffé och lämnar aldrig mer.
Det ekar utav tomhet
det ekar utav svar

Du skriker: Gör det inte ont än?
Det är bara lite kvar.




I want to hold on to that one piece you called yours

Söker nya lägenheter för fullt.
Även om en etta kanske är gosigt så börjar det bli påfrestande att alltid vara i varandras närhet.
Lite egentid vill man ju ha.
+ en soffa. Jag vill verkligen ha en soffa.
& utrymme för att hosta knasiga fester. Just nu ser vår lilla etta ut som ett rum, med ett kylskåp i.
Inte som en faktiskt lägenhet. Snarare som mitt rum hemma. 
Äsch.

Det löser sig nog.



torsdag, april 23, 2015

Do you remember what things looked like when you were young?

April 2014.
Jag hade en ny kamera & det var fantastiskt.
John skulle snart flytta in hos mig. Allting var bara så fantastiskt bra & fint,
blir gråtmild bara av att titta på bilderna

Jag hade stort & fluffigt orangeblekt hår & älskade pastellfärger! Gärna mint


Eh. gos? Yas. Bara gos



Fibban hade inflyttningsfest & vi var där. levde jävlar & gifte oss på fyllan!

Målade den här!

Ville ha septum såsåså gärna!


 Tvingade min syrra att leka indian & hon tog ett dop fastän det var iskall!

Året innan tog jag bara bild en dag under hela April.. Detta får representera den.
Jag lånade Linns Kamera för att fota ett bröllop & hade precis köpt världens snyggaste jeansjacka.
Mitt hår var tjockt & fint & fucking underbart.