We were born to lose

Maj har kommit & gått utan att jag märkt det
I en uppsatsdimma jag aldrig upplevt tidigare
utan fasta tider, skola eller tidiga mornar.
Det har varit både intressant & väldigt, väldigt jobbigt.
För jag är urkass på uppsatser & känner mig oduglig.
Men....
Det kanske har gått bra ändå?

Snart nalkas sommaren & vad är väl bättre än lite jävla sommar?
Så länge jag har tid för alla jag tycker om & att äta god mat!
Vill inget hellre än att bara grilla & ta det lugnt, även om allt jag gjort
under all uppsatsskrivning har varit att ta det lugnt
behöver jag ändå komma ifrån campus & hela den här bubblan.

Trodde dock aldrig jag skulle känna att jag kommer sakna campus,
men jag kommer ju det. Konstigt nog.

Målade även en hyllning till kroppen utanför normen nu när varmt väder nalkas.

Puss puss

So fake your death

Älskar min ritplatta. Vet inte vad jag skulle göra utan den typ.
Det är så fantastiskt mysigt att bara låta kreativiteten flöda..
*dansar*

Jag har ett gulnat fotografi

Söndagsångest.
För allt man inte gjort under veckan, som man borde ha gjort.
Typ skrivit på b-uppsatsen. Usch. Jag orkar verkligen inte just nu.
I veckan ska jag & John till Göteborg för att jobba för första gången,
är skitnervös. Tänk så tycker jag inte om det?
Då blir det ju bara ännu jobbigare att vara hemifrån.

Har i alla fall börjat få grepp om det här med ritplattan nu! Det är så kul :p
& i ugnen står en pulled pork & gosar till sig.
Så söndagen är inte helt fel.

Ett nästan självporträtt 

Älskar hur skisserna ser ut. Magiskt typ.

Om du inte säger något, säger någonting

Du viskar: Det kommer inte göra ont.
Du känner ingenting.
I handen är det tomt, aldrig någonsin.
Det värker överallt. Det värker hela tin'.
Staden luktar svavel,
asfalt och bensin.
Du säger: Det kommer göra ont.
Och regnet slår sig ned,
dukar upp buffé och lämnar aldrig mer.
Det ekar utav tomhet
det ekar utav svar

Du skriker: Gör det inte ont än?
Det är bara lite kvar.

I want to hold on to that one piece you called yours

Söker nya lägenheter för fullt.
Även om en etta kanske är gosigt så börjar det bli påfrestande att alltid vara i varandras närhet.
Lite egentid vill man ju ha.
+ en soffa. Jag vill verkligen ha en soffa.
& utrymme för att hosta knasiga fester. Just nu ser vår lilla etta ut som ett rum, med ett kylskåp i.
Inte som en faktiskt lägenhet. Snarare som mitt rum hemma. 

Äsch.

Det löser sig nog.