jag ville känna på tomheten innan jag gav den ett namn

det är kent-månad. det är en månad som jagas av kyla & tomhet.
det nakna yttre, obetvivlat en vulgär syn för ett otränat öga.

tiden fryser samman, alla drömmar stannar. världen ligger i dvala
väntar på att tina igen.

obegripligt. så skärrad.

november är en månad för att minnas, det finns inga blickar framåt.

världen blir skör, bräcklig.
jag är skör, alltid lika skör. som att vandra över glas.

därför strör jag nostalgi, i trasiga minnesluckor.

ett under, att du ser mig.