måndag, april 23, 2012

she destroys me with her eyes closed

upptäcker till min förskräckelse att hela bloggen har fått en ny design, vilket inte välkomnas med öppna armar. i don't like change. & nu förstår jag ingenting längre.

men förövrigt, så har ingenting hänt, det är ju faktiskt bara måndag. men jag förväntar mig en lagom regnig vecka. vilket är ett perfekt väder för att läsa, måla och bara.. existera. imorgon ska jag fota lite med anna, så vi får se hur det blir. förhoppningsvis bra. hittade mycket inspiration på våran vackra interwebb & känner att jag mer eller mindre vill fota allt som finns.
det finns en bild, som jag drömde om, som förföljer mig, jag vill ha den på min vägg så som i drömmen. men jag kan inte fota den. känsligt.

skrivandet har faktiskt gått ganska bra på senaste, fick mycket inspiration från californication & det kändes bra. man vill nästan leva som huvudpersonen. bara för att då skulle någonting hända. & någonting måste hända.
som jag alltid säger & tycker, det kommer aldrig förändras, hur mycket världen än gör det.

en salig blandning av musik som får mig genom denna förödande vår.
George Barnett – Lone Rose
Foster The People – Pumped Up Kicks
Foster The People – Don't Stop (Color On The Walls)
Daughter – Youth

& lite bilder som jag tog i en sekund av inspiration




lördag, april 21, 2012

the frost today be tough enough to bite me

igår fick min fina fru mig att kasta mig på ett tåg & åka ut till henne. det var en väldigt mysig impulsiv sak. vi drack vitt vin på hennes rum medan vi tittade på sex & the city & pratade bort tiden. idag bestämde vi oss för att baka scones, vilket var en ypperligt fin idé.

jag har blivit förälskad i att åka buss & tåg, det ger mig tid med musik & böcker. oftast när jag är hemma läser jag ingenting. det blir mer serier, film & spela skyrim. så det är skönt med lite tid, när jag kan tänka på vad som komma skall & vad jag vill skriva.

ikväll väntas entrecote & risotto med familjen.

måndag, april 16, 2012

vi är tomma skal som suktar efter innehåll

det är tomma sidor. som fylls upp med tomma ord. lika genomskinligt som vatten.
det är kristallklart egentligen. att intala sig något annat vore att ljuga. så fuck it.
jag bedövar mitt sinne med californication och försöker att skriva. det går förvånansvärt fint.
kanske är att skriva som får mig att överleva. om jag lyckas att någonsin skriva klart en bok,
vill jag leva mitt liv som hank i californication.
whiskey, cigaretter och brudar. fast kanske inte brudar.
vi får se.
vem vet.


mänsklig värme, snälla kom närmre
37 grader celsius är allting som behövs
DSC_1619