what i most want is bad for me i know, flirtation, drug use & adultery

man kan ha tusentals masker att välja mellan, man kan låtsas att man är vem som helst
den personen som inte är en själv. det är lätt, att vara någon annan, för den andra är så mycket bättre.
man kan hålla med alla andra, man kan säga emot alla andra. man kan låtsas inte bry sig.
men sen är man bara människa & man tänker fan att man kan klara sig.
att man inte ska vara en såndär person som måste ha någon för det är tomt & kallt i sängen,
för att när man tittar ut över det förbannad höstmörkret & ryser vid tanken på att ens
ställa sig på trappan för att röka i sig den där cigaretten som man gått & tänkt på hela dagen
men aldrig orkat ta sig mod att möta vinden & regnet för att njuta av,
det är då man känner hur man vill ha någon som håller en i handen ibland & någon
som andas mot ens nacke tidigt på morgonen & när man känner en naken mage mot ryggen.
ibland känns det okej att man saknar det, ibland känns det okej att vara ledsen över att man är ensam.
men sen känns det bara så hemskt att man gnäller över att vara själv.

sen känns det förfärligt att man verkligen måste ha någon, bara för stunden.
men så ska det tydligen vara okej, för man är ändå bara människa. & tydligen
vill alla ha någon där, hela tiden. för att vara ensam är så hemskt & så smärtsamt
att människor faktiskt dör utan mänsklig beröring.
vilken jävla tur att jag iaf har vänner, som jag träffar lite då & då.