måndag, maj 09, 2011

när jag fortfarande trodde att du var lycka

samtidigt som jag försöker att andas tillbaka lugnet,
blir jag så förbannad att jag slår näven i väggen.

jag känner ingenting.
jag vill vara orörbar.
den nakna sanningen över hur berörd jag är förtär.
om jag kunde flyga och sväva här ifrån, skulle jag inte tveka.
att bryta av alla band och börja om.


12

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar